Är du intresserad av att bli kund? Ring oss på010-498 99 90 eller klicka här

Är utredningarna rättssäkra?

I en studie (av Ulrika Järkestig Berggren, Ulla Melin Emilsson och Ann-Sofie Bergman) som kom i somras granskades Försäkringskassans handläggares arbete när de ska bedöma om en person har rätt till assistansersättning. Man tittade på 100 nyansökningar gjorda mellan 2014 och 2017. Nedan går vi kort genom studiens resultat och lyfter några av de (som studien kallar) strategier  som tas upp samt visar på hur vi sett faktiska exempel på detta i beslut som inkommit till oss. Vad gäller angående grundläggande behov? Kan bedömningen angående t ex rakning skilja sig från fall till fall?

Man tittade på 100 nyansökningar gjorda mellan 2014 och 2017 och upptäckte bland annat följande:

  • Av de 100 ansökningarna beviljades 30, men i fyra fall av dessa avled sökanden innan processen var slut
  • 42 fick avslag för att de inte ansågs ingå i personkretsen
  • 24 fick avslag för att de inte kom upp i 20 timmars grundläggande behov per vecka
  • 2 ansökningar återtogs och 2 ansökningar anges saknas
  • Överlag beviljades 17 % av alla nyansökningar mellan juli 2018 och juli 2019, jfr med 32 % under 2015. källa: assistanskoll

Varför minskar andelen personer som anses vara berättigade till assistansersättning? Det är inte för att målgruppen blir mindre (den blir tvärtom större) utan för att Försäkringskassan, i linje med regeringens besparingsmål, avslår allt fler ansökningar. Varje år skriver regeringen ett regleringsbrev till alla myndigheter som de sedan ska efterleva. I brevet till Försäkringskassan för år 2016 framkom det att Försäkringskassan skulle bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Försäkringskassan var tvungen att agera på detta men kunde inte göra det utan någon form av stöd för sitt agerande.

Studien fokuserar på två delar i handläggarnas arbete: dels beslutsprocessen, dels innehållet i beslutet. Man kom fram till att inom båda delarna använder sig handläggarna av olika strategier för att efterleva regeringens besparingsmål.

Vad gäller beslutsprocessen framkom att handläggaren i över 30 fall inte träffat sökanden, trots att denne i de flesta fallen uppgett att man ville träffa handläggaren personligen och själv berätta om sin situation. Genom att inte träffa sökanden avgörs personens rätt till assistansersättning enbart på inskickade intyg. På så sätt begränsas den information som handläggaren har tillgång till. I endast fem (18 %) av fallen där handläggaren inte träffade sökanden beviljades assistansersättning. I inget av fallen förklarade handläggaren varför man valt att inte träffa sökanden. En annan strategi som studien påvisar är att handläggarna inte tog hänsyn till den information som redan fanns i ärendet. Ytterligare en strategi som används är att Försäkringskassans struktur gör att de som är inblandade i beslutsfattandet undkommer moraliskt ansvar för sina handlingar: handläggaren är inte den som fattar besluten, det gör en beslutsfattare. Beslutsfattaren i sin tur träffar aldrig sökanden. På så sätt slipper båda känna ansvar för sina handlingar då man kan enkelt kan lägga över det på någon annans bord.

Det ovanstående beskriver sådant som kanske inte alltid syns så tydligt utåt. Det vi ser är främst innehållen i själva besluten, och där pekar studien på fyra olika strategier som handläggare använder:

  1. Beslut fattas utan egentlig motivering och utan koppling mellan beslutsunderlaget och lagens rekvisit. Detta är något som vi ser väldigt ofta och som är väldigt svårt att argumentera mot. Enligt förvaltningslagen (som Försäkringskassan måste följa) ska alla deras beslut innehålla en motivering till varför man fått avslag på sin ansökan. Ibland skriver man bara ”Försäkringskassan bedömer att du inte kommer upp i 20 timmars behov” och egentligen ingenting mer. På det här sätter ersätter Försäkringskassan att det finns ett stort behov men man hoppar över kopplingen till ”alla ska ha rätt till ett värdigt liv” som uttrycks i LSS: en.
  2. Behov delas upp efter vad som är av grundläggande karaktär och vad som inte är det. Detta betyder att till exempel måltider delas upp i delar som är ett grundläggande behov (att föra maten till munnen) och delar som är ett övrigt personligt behov (att handla mat, laga den, lägga den på tallriken, skära, svälja, diska etc.) Ett exempel på hur det kan se ut är följande:

    Mot bakgrund av att det endast är de handgripliga aktiva momenten av en insats som utgör grundläggande behov kan Försäkringskassan inte beakta den tid som utgörs av väntan mellan de aktiva momenten.*

    I detta fall utgjordes ”väntan” av den tid det tog för kunden (som har sväljsvårigheter) att tugga och svälja maten. Även fast assistenten behövde hjälpa kunden med alla moment som rörde måltider så var det bara handrörelsen från tallriken till munnen som bedömdes som ett grundläggande behov. Kunden beviljades inte assistansersättning. Låt oss jämföra med en undersköterskas dag. Där ingår ”väntan” i en massa moment. Vid en måltid där du hjälper en boende på ett äldreboende t.ex. med att äta,  Eller låt oss jämföra med yrket busschaufför. Chauffören kör ju ”handgripligen” inte bussen vid ett rödljus, men hen kan ju knappast gå ut ur bussen, sitta och surfa på telefonen eller utföra annat jobb under tiden.
  3. Godtyckliga bedömningar för att begränsa eller utöka rätten till assistansersättning. I väldigt många fall som leder till avslag har kunden förklarat för Försäkringskassans handläggare hur lång tid det tar att utföra olika behov och ofta också varför. Handläggaren har sedan beviljat betydligt mindre tid än vad som uppgetts. Så här kan det se ut:

    Försäkringskassan bedömer att Kalles behov av hjälp med de grundläggande behoven uppgår till 17 timmar per vecka, därför kan han inte beviljas assistansersättning.*

    Kalle hade uppgett hur lång tid respektive behov tog att utföra, Försäkringskassan har därefter beräknat hur lång tid han skulle beviljas för behoven och kom då fram till att han skulle beviljas mycket mindre tid än vad han uppgett. När vi lämnade synpunkter på att de beviljat för lite tid fick vi till svar att ”Försäkringskassan har beaktat inkomna synpunkter men ändrar inte sin bedömning.” Ingen motivering till varför och ingen förklaring på hur Kalle skulle hinna genomföra sina behov på kortare tid gavs.
  4. Svaga argument för avslag appliceras som om de vägde tyngre. Försäkringskassan argumenterar ibland utifrån sina egna riktlinjer som om det vore gällande rätt:

    Försäkringskassan har gjort bedömningen att rakning i ditt fall inte utförs för att du ska hålla dig ren.*

    I detta fall hade kunden inte beviljats tid för rakning av ansiktsbehåring som ett grundläggande behov (vilket vanligen godtas av Försäkringskassan). Försäkringskassan yttrade också följande gällande insmörjning efter dusch:

    Försäkringskassan står fast vid bedömningen att insmörjning och hudvård inte är ett grundläggande hjälpbehov eftersom det inte görs för att du ska hålla dig ren.*

    Tid för att raka/trimma skägget beräknas inte som ett grundläggande behov eftersom det är en tjänst som man kan köpa hos en barberare. Tjänster som kan köpas av utomstående bedöms inte som tillräckligt känsligt för den personliga integriteten för att bedömas som ett grundläggande behov.*

    I detta fall menade Försäkringskassan att rakning inte kunde vara av grundläggande karaktär eftersom det är en tjänst som man kan köpa. De för också ett resonemang om att tjänster som går att köpa aldrig kan vara ett grundläggande behov. Detta saknar helt stöd i lag och praxis. 

    *alla exempel bygger på riktiga beslut som inkommit till oss, men vi har återgett dem på ett sätt så de inte går att härleda till någon person. Då namn är med så är det inte det riktigt namnet som förekommer i beslutet.

Vi undrar nu såklart hur Försäkringskassan kommer använda resultaten som studien uppvisar och vad som kommer hända härnäst. Såhär lyder Ulrika Järkestig Berggrens (en av författarna till studien) egna förslag i en artikel om studien på Linnéuniversitetets hemsida:

"Försäkringskassan bör öka kvaliteten i utredningarna genom att säkerställa att den sökande kommer till tals, att den sökandes behov beaktas i sin helhet, samt att besluten bygger på relevanta data utifrån lagstiftarens intentioner. Politikerna måste styra så att syftet med socialpolitiken värnas."

Vi kan inte annat än att instämma.

Aktuellt

  • Få koll på läget! Två föreläsningar i Södertälje i november

    Vi belyser bland annat omtalade delar i LSS-utredningen, det osäkra politiska läget och hur detta kan komma att påverka framtidens personliga assistans. Det pratas mycket LSS, assistansberättigade, personkretsar och grundläggande behov, men hur ser verkligheten ut? Hur omsätter vi teorin till praktik? Gott om tid kommer även ges för dig att ställa alla frågor du undrar över!

    Läs mer
  • Särnmark godkända som utförare av ledsagar- & avlösarservice

    Särnmark utvecklar sin verksamhet. Utöver personlig assistans och rehabilitering kommer Särnmark även erbjuda ledsagar- och avlösarservice.

    Läs mer
  • Det börjar bli dags att anmäla sig till Särnmarks julfester!

    Vi vet att vi bara är i oktober, men tiden går fort och snart är julen här. Se till att säkra din plats på årets julfester med Särnmark! Håll utkik i kalendern och på facebook efter eventet för julfest på din ort. 

    Läs mer
  • Bättre överblick över din assistansekonomi med nya och enklare rapporter

    I Början av oktober så lanserade vi nya och förbättrade ekonomiska rapporter som alla kunder hittar på Mina Sidor. Vi hoppas att de nya rapporterna ska ge dig som kund en bättre överblick över din assistansekonomi.

    Läs mer
  • 👫Anhörigvecka 👪

    På söndag är det #nationellaanhörigdagen2019. Anhörig, familj, närstående.. kärt barn har många namn. För många av oss är anhöriga de absolut viktigaste personerna i våra liv. För många med funktionsnedsättning är anhöriga ofta är extra viktiga, i vissa fall livsviktiga till och med. Utan anhöriga skulle livet inte fungera, särskilt inte i tider där det blir allt svårare att bli beviljad assistansersättning och ett stort ansvar läggs på föräldrar, partner, syskon och barn.

    Läs mer
Visa fler inlägg