Tomas personliga assistent har blivit som en familjemedlem

Tomas personliga assistent har blivit som en familjemedlem

Tomas största farhåga när han kom hem efter att ha drabbats av en stroke som gjort honom förlamad var att bli instängd inom hemmets fyra väggar. När han fick sin personliga assistent fick han en ny högra hand som kan hjälpa honom med allt som han inte längre själv är förmögen att göra.

Tomas personliga assistent har blivit som en familjemedlem

Tomas Wilhelmsson var 58 när han 2015 drabbades av en stroke som gjorde honom förlamad i vänster arm och ben, blind på höger öga och svårt synskadad på vänster öga samt orsakar flera epileptiska anfall i veckan.

När han kom hem efter rehabiliteringen och ansökte om personlig assistans fick han avslag från Försäkringskassan. Hemtjänst var allt han kunde få.

– Det var ett dråpslag. Livet vänds upp och ner när man drabbats av en sådan sak som en stroke, allting som tidigare var normalt blir mer eller mindre ouppnåeligt. För att få någon sorts livskvalitet i vardagen är det en förutsättning att man har någon i sin närhet som kan hjälpa en, säger Tomas.

Tomas säger att hans största farhåga var att bli isolerad inom hemmets fyra väggar.

– Att inte se dagens ljus mer än den springa som fönstret tillåter. Färdtjänst var min lilla lilla länk ut i det som tidigare var en normal tillvaro. Att kunna komma ut och se människor, att prata med människor, det var åtminstone en liten inblick i ett normalt umgänge.


Tog lång tid

Det tog hela ett och ett halvt år innan kommunen beviljade Tomas personlig assistans. Fram tills dess var det hans fru Therese som tillsammans med hemtjänsten förväntades hjälpa Tomas med hans behov.

– Att jag fick assistans gjorde att jag helt plötsligt kunde planera min vecka, dels med utgångspunkt från det jag ska göra i form av träning och annat rent medicinskt, men också att kunna planera andra saker, andra aktiviteter. Sen är det ju också det fantastiska att en assistent kan bli en del av familjen. När jag hade hemtjänst var det många som inte hade inblicken och förståelsen att de faktiskt kommer rakt in i mitt hem. Det fanns de som stegade rakt fram till min säng, slet bort täcket och utan att ens säga god morgon pekade med hela handen att ”Nu är det dags att gå upp!”

– Att ha en personlig assistent betyder att man får stöttning, min assistent Robert är min högra hand vad gäller allt. Allt jag kunde göra tidigare som jag inte är förmögen att göra idag ska ju min assistent försöka bistå mig med. Och jag är extremt bortskämd, jag har två av världens bästa assistenter, jag har min hustru Therese och jag har Robert. Men det var inte jag som fick konstruera ansökningsannonsen när jag skulle anställa min assistent, och tur var väl det, säger Tomas och ler.

Hur så?

– Jag var inne på att jag skulle ha en snygg tjej. Punktlighet och nogsamhet var inte så noga...

Tomas fru Therese skrattar högt i bakgrunden, och Tomas fortsätter med ett litet skratt:

– Det var flera stycken som opponerade sig mot det upplägget, jag fick en 47-årig skäggig engelsman istället.

Men under de första åren hade Tomas ett assistansbolag som han inte var nöjd med:

– Det kändes som att de satt med alla svaren och jag var helt beroende av vad de svarade mig utan möjlighet att följa upp vad som var sanning och vad som var dikt och prosa. Sa de att jag inte hade rätt till något så accepterade jag det, för det är så jag är uppfostrad. När jag bytte till Särnmark Assistans tyckte jag att det var enastående att de är ett bolag som är helt transparenta. Det handlar om att Särnmark är min samarbetspartner. Det är ett utmärkt exempel på hur det ska fungera, enkelt och oerhört överskådligt. En ömsesidig transparens är nyckeln till allt, om man inte kan visa upp vad som är rätt och fel har man någonting att dölja, som jag ser det.

Har en kundansvarig som kontaktperson

Tomas berättar att till Särnmark kan han alltid höra av sig för att bolla problem eller frågeställningar om exempelvis myndighetskontakter, och han har en kundansvarig som sin kontaktperson.

– Om jag skulle behöva förändra något i min vardag så är det dit jag ska vända mig. Den närheten är svår att uppnå med hemtjänsten, jag är ju inte med på deras personalmöten och kan inte förändra deras rutiner. Såhär kommer man närmare brukaren, som i det här fallet är jag.

Tomas, tidigare säljare på ett bilföretag, får plötsligt en liten räv bakom örat och säger:

– Vet du hur du lättast kommer i kontakt med en rörelsehindrad person?

Nej?

– Permobil.

Hahaha!

– Min fru tittar ganska trött på mig just nu, hon har hört den 38 gånger innan.

Intervjun har tidigare varit publicerad inom Bonnier News som en annons för Särnmark Assistans

Läs fler av våra kundberättelser