Trygghet, transparens och kund­inflytande

Man tittade på 100 nyansökningar gjorda mellan 2014 och 2017 och upptäckte bland annat följande:

• Av de 100 ansökningarna beviljades 30, men i fyra fall av dessa avled sökanden innan processen var slut
• 42 fick avslag för att de inte ansågs ingå i personkretsen
• 24 fick avslag för att de inte kom upp i 20 timmars grundläggande behov per vecka
• 2 ansökningar återtogs och 2 ansökningar anges saknas
• Överlag beviljades 17 % av alla nyansökningar mellan juli 2018 och juli 2019, jfr med 32 % under 2015. källa: assistanskoll

Varför minskar andelen personer som anses vara berättigade till assistansersättning? Det är inte för att målgruppen blir mindre (den blir tvärtom större) utan för att Försäkringskassan, i linje med regeringens besparingsmål, avslår allt fler ansökningar. Varje år skriver regeringen ett regleringsbrev till alla myndigheter som de sedan ska efterleva. I brevet till Försäkringskassan för år 2016 framkom det att Försäkringskassan skulle bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar inom assistansersättningen. Försäkringskassan var tvungen att agera på detta men kunde inte göra det utan någon form av stöd för sitt agerande.

Studien fokuserar på två delar i handläggarnas arbete: dels beslutsprocessen, dels innehållet i beslutet. Man kom fram till att inom båda delarna använder sig handläggarna av olika strategier för att efterleva regeringens besparingsmål.

Vad gäller beslutsprocessen framkom att handläggaren i över 30 fall inte träffat sökanden, trots att denne i de flesta fallen uppgett att man ville träffa handläggaren personligen och själv berätta om sin situation. Genom att inte träffa sökanden avgörs personens rätt till assistansersättning enbart på inskickade intyg. På så sätt begränsas den information som handläggaren har tillgång till. I endast fem (18 %) av fallen där handläggaren inte träffade sökanden beviljades assistansersättning. I inget av fallen förklarade handläggaren varför man valt att inte träffa sökanden. En annan strategi som studien påvisar är att handläggarna inte tog hänsyn till den information som redan fanns i ärendet. Ytterligare en strategi som används är att Försäkringskassans struktur gör att de som är inblandade i beslutsfattandet undkommer moraliskt ansvar för sina handlingar: handläggaren är inte den som fattar besluten, det gör en beslutsfattare. Beslutsfattaren i sin tur träffar aldrig sökanden. På så sätt slipper båda känna ansvar för sina handlingar då man kan enkelt kan lägga över det på någon annans bord.

Det ovanstående beskriver sådant som kanske inte alltid syns så tydligt utåt. Det vi ser är främst innehållen i själva besluten, och där pekar studien på fyra olika strategier som handläggare använder:

1. Beslut fattas utan egentlig motivering och utan koppling mellan beslutsunderlaget och lagens rekvisit. Detta är något som vi ser väldigt ofta och som är väldigt svårt att argumentera mot. Enligt förvaltningslagen (som Försäkringskassan måste följa) ska alla deras beslut innehålla en motivering till varför man fått avslag på sin ansökan. Ibland skriver man bara ”Försäkringskassan bedömer att du inte kommer upp i 20 timmars behov” och egentligen ingenting mer. På det här sätter ersätter Försäkringskassan att det finns ett stort behov men man hoppar över kopplingen till ”alla ska ha rätt till ett värdigt liv” som uttrycks i LSS: en.
2. Behov delas upp efter vad som är av grundläggande karaktär och vad som inte är det. Detta betyder att till exempel måltider delas upp i delar som är ett grundläggande behov (att föra maten till munnen) och delar som är ett övrigt personligt behov (att handla mat, laga den, lägga den på tallriken, skära, svälja, diska etc.) Ett exempel på hur det kan se ut är följande:
   
   Mot bakgrund av att det endast är de handgripliga aktiva momenten av en insats som utgör grundläggande behov kan Försäkringskassan inte beakta den tid som utgörs av väntan mellan de aktiva momenten.*
   
   I detta fall utgjordes ”väntan” av den tid det tog för kunden (som har sväljsvårigheter) att tugga och svälja maten. Även fast assistenten behövde hjälpa kunden med alla moment som rörde måltider så var det bara handrörelsen från tallriken till munnen som bedömdes som ett grundläggande behov. Kunden beviljades inte assistansersättning. Låt oss jämföra med en undersköterskas dag. Där ingår ”väntan” i en massa moment. Vid en måltid där du hjälper en boende på ett äldreboende t.ex. med att äta,  Eller låt oss jämföra med yrket busschaufför. Chauffören kör ju ”handgripligen” inte bussen vid ett rödljus, men hen kan ju knappast gå ut ur bussen, sitta och surfa på telefonen eller utföra annat jobb under tiden.
3. Godtyckliga bedömningar för att begränsa eller utöka rätten till assistansersättning. I väldigt många fall som leder till avslag har kunden förklarat för Försäkringskassans handläggare hur lång tid det tar att utföra olika behov och ofta också varför. Handläggaren har sedan beviljat betydligt mindre tid än vad som uppgetts. Så här kan det se ut:
   
   Försäkringskassan bedömer att Kalles behov av hjälp med de grundläggande behoven uppgår till 17 timmar per vecka, därför kan han inte beviljas assistansersättning.*
   
   Kalle hade uppgett hur lång tid respektive behov tog att utföra, Försäkringskassan har därefter beräknat hur lång tid han skulle beviljas för behoven och kom då fram till att han skulle beviljas mycket mindre tid än vad han uppgett. När vi lämnade synpunkter på att de beviljat för lite tid fick vi till svar att ”Försäkringskassan har beaktat inkomna synpunkter men ändrar inte sin bedömning.” Ingen motivering till varför och ingen förklaring på hur Kalle skulle hinna genomföra sina behov på kortare tid gavs.
4. Svaga argument för avslag appliceras som om de vägde tyngre. Försäkringskassan argumenterar ibland utifrån sina egna riktlinjer som om det vore gällande rätt:
   
   Försäkringskassan har gjort bedömningen att rakning i ditt fall inte utförs för att du ska hålla dig ren.*
   
   I detta fall hade kunden inte beviljats tid för rakning av ansiktsbehåring som ett grundläggande behov (vilket vanligen godtas av Försäkringskassan). Försäkringskassan yttrade också följande gällande insmörjning efter dusch:
   
   Försäkringskassan står fast vid bedömningen att insmörjning och hudvård inte är ett grundläggande hjälpbehov eftersom det inte görs för att du ska hålla dig ren.*
   
   Tid för att raka/trimma skägget beräknas inte som ett grundläggande behov eftersom det är en tjänst som man kan köpa hos en barberare. Tjänster som kan köpas av utomstående bedöms inte som tillräckligt känsligt för den personliga integriteten för att bedömas som ett grundläggande behov.*
   
   I detta fall menade Försäkringskassan att rakning inte kunde vara av grundläggande karaktär eftersom det är en tjänst som man kan köpa. De för också ett resonemang om att tjänster som går att köpa aldrig kan vara ett grundläggande behov. Detta saknar helt stöd i lag och praxis. 
   
   *alla exempel bygger på riktiga beslut som inkommit till oss, men vi har återgett dem på ett sätt så de inte går att härleda till någon person. Då namn är med så är det inte det riktigt namnet som förekommer i beslutet.

Vi undrar nu såklart hur Försäkringskassan kommer använda resultaten som studien uppvisar och vad som kommer hända härnäst. Såhär lyder Ulrika Järkestig Berggrens (en av författarna till studien) egna förslag i en artikel om studien på Linnéuniversitetets hemsida:

"Försäkringskassan bör öka kvaliteten i utredningarna genom att säkerställa att den sökande kommer till tals, att den sökandes behov beaktas i sin helhet, samt att besluten bygger på relevanta data utifrån lagstiftarens intentioner. Politikerna måste styra så att syftet med socialpolitiken värnas."

Vi kan inte annat än att instämma.

Det här är Nicole. Nicole kallar sig bland annat funkisaktivist och skriver krönikor för diverse tidningar, för funkisliv och på gardet.se med mera och hennes instagramkonto har över 4000 följare. Inför #dagenförungaspsykiskahälsa ringde vi upp Nicole för att prata lite om psykisk ohälsa bland unga funkispersoner. Nicoles mål med hennes konto var att skapa en fristad för unga och personer med olika typer av funktionsnedsättningar att kunna diskutera, känna igen sig och hitta stöd.

“Jag vill vara den förebild som man själv som ung med CP-skada ofta saknade. Jag hade inte så många i min omgivning förutom familjen att prata med.”

På Nicoles konto tar hon upp allt från feminism och sexualitet till funkispolitik, mobbning och psykisk ohälsa (och massa annat). Nicole menar att många ämnen fortfarande är tabu, både i samhället men även inom funkisrörelsen. En tabu som hon vill bryta. I och med att Nicole är så öppen kring saker hon själv upplevt och som hon tycker så är det många av hennes följare som söker stöd hos henne.

“Många uttrycker att de tappat livsgnistan. De förlorar färdtjänst eller får sin assistans indragen och förlorar lusten att leva. Även föräldrar hör av sig och undrar hur de ska prata med sina barn som mår väldigt dåligt”.

Har du några bra tips?
“Till föräldrar. Kommunicera! Prata med era barn, men börja försiktigt. Lägger man sig i för mycket som förälder så drar sig barnet gärna undan. Men våga ställ frågor!"

Vad ska man göra, om man som du, vill göra sin röst hörd och bidra till rörelsen?
“Skriv skriv skriv! Man tänker ofta att man är för liten som enskild person, men har du en vän som tycker samma som du? Slå er samman. Alla röster påverkar! Jag har aldrig ingått under LSS, men jag brinner för frågorna och driver det ändå! Jag är ändå ”privilegierad” med min funktionsvariation. Men tänker på alla som inte är det och har fler utmaningar än jag.”

Vill du veta mer om Nicole, kanske boka henne för föreläsning eller bara ta kontakt? Besök hennes instagram eller hemsida.

Utredningar har gjorts, bland annat av MUCF (myndigheten för ungdoms - och civilsamhällesfrågor), som visar att fler och fler unga lider av psykisk ohälsa. Inom gruppen unga med funktionsnedsättning är psykisk ohälsa vanligt till följd av bland annat sämre levnadsvillkor, begränsad fritid och sämre möjligheter på arbetsmarknaden. 
Läs mer och ladda ner senaste rapporten här

Bilden är lånad från Nicoles instagramkonto.

Temat är superhjältar och sagor och programmet är späckat med prova på-aktiviteter, öppen scen och underhållning med välkända artister. Allt är gratis!

Mässan minfritid.nu är ett regionalt samarbete vars syfte är att förmedla fritidsaktiviteter till personer med funktionsnedsättning. Samarbetspartners är kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem och Tyresö samt Stockholms stad som är medfinansiär. 2019 är det Tyresö kommun som står för värdskapet.

Läs mer om evenemanget på minfritid.nu

Siffrorna visar att vi får 78 av 100 enligt svensk standard för kundnöjdhet (NKI) vilket är ett högt resultat. Detsamma gäller våra kunders benägenhet att rekommendera oss som assistansanordnare, på den standardiserade värdeskalan för rekommendationsbenägenhet (NPS) är siffran 50 %.

I  undersökningen framkom att vi framförallt har två områden som vi behöver jobba med och förstärka ytterligare. Det gäller främst hantering av klagomål och tydligheten i kundens ekonomiska rapport.

Läs mer om resultatet av undersökningen samt våra förbättringsåtgärder

Tack för förtroendet, tillsammans blir vi bättre!