2025-05-05: Trots lagar och mål om jämlikhet visar MFD:s nya rapport att personer med funktionsnedsättning fortfarande möter stora hinder i vardagen. Vad krävs för förändring?
Sverige har fortfarande långt kvar till att uppfylla målet om jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Det visar Myndigheten för delaktighets uppföljningsrapport för 2024. Rapporten ger en tydlig bild av att många av de utmaningar som tidigare identifierats kvarstår, och i flera fall har fördjupats.
MFD konstaterar att det inte har skett några avgörande förbättringar i levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning. Klyftorna mellan personer med och utan funktionsnedsättning består inom centrala områden som utbildning, arbetsmarknad, hälsa, ekonomi och möjligheter till en aktiv fritid.
En särskilt oroande utveckling gäller de individuella stödinsatserna som ska komplettera det universellt utformade i samhället. Här pekar MFD på en minskad individualisering, minskad förutsägbarhet och högre trösklar för att få tillgång till stöd. Individens inflytande och möjlighet att vara delaktig i utformningen av sitt eget stöd minskar, samtidigt som allt fler beslut om stöd avgörs i domstol snarare än i dialog med individen.
Rapporten visar att dessa problem inte är enstaka fall, utan uttryck för strukturella brister. Personer med funktionsnedsättning har fortsatt betydligt sämre ekonomiska förutsättningar än övriga befolkningen. Nästan en fjärdedel lever i ekonomisk utsatthet, och situationen är särskilt allvarlig för dem med utländsk bakgrund. Detta påverkar också möjligheten till fritidsaktiviteter, god hälsa och delaktighet i samhället.
MFD lyfter också fram att den ansträngda ekonomin i kommuner och regioner har fått särskilt allvarliga konsekvenser för grupper som är beroende av stöd. Det gäller bland annat minskat självbestämmande, minskad individualisering och ökade trösklar till stödinsatser inom LSS och socialtjänsten.
FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning riktade 2024 skarp kritik mot Sverige. Kommittén uttrycker oro över att det skett en förskjutning från en människorättsbaserad modell till en mer medicinsk syn på stödbehov. MFD delar denna oro och konstaterar att tillgången till stöd alltmer präglas av krav på medicinska intyg och lokal variation i tolkningen av lagar och riktlinjer.
Denna utveckling riskerar att ytterligare minska träffsäkerheten i insatserna, och att personer som tidigare haft stöd plötsligt står utan, trots oförändrade behov.
Mot bakgrund av detta lyfter MFD vikten av en fortsatt och proaktiv politik på alla nivåer i samhället. Rapporten pekar på behovet av att:
Regeringens initiativ att ta fram en nationell handlingsplan kan bli ett viktigt verktyg, men bara om den följs av konkreta åtgärder och systematisk uppföljning.
“Sammantaget visar årets uppföljning att Sverige fortfarande har långt kvar till att målet om jämlikhet i levnadsvillkor blir verklighet,” skriver MFD i rapportens förord.